Missnöjet med det kejserliga styret under Heiankejsarna växte. Klaner som stödde antingen den politiska makten eller den religiösa intrigerade mot varandra. Det var så småningom framför allt de två klanerna Taira och Minamoto som kom att kämpa om makten. Krigare hade vid den här tiden inte speciellt högt anseende vilket i deras relativa maktställning bidrog till ett groende missnöje.Kamakura bakufu (1185-1333)
Minamoto-no-Yoritomo vann över Taira-klanen vid slaget vid Dannoura 1185, tog makten och inrättades som Shogun 1192. Den familj som kom att konsolidera shogunatets och militärstyrets maktställning var Hojo-klanen. Som en reaktion på hovdelns (kuge) excesser framhävdes enkelhet, strikt militärisk disciplin och man strävade bort från Heianperiodens lättsamhet. Kamakura bakufu lyckades slå tillbaka två invasionsförsök från Mongolerna, det första år 1274 och det andra 1281. De länsherrar som ställt upp med arméer förväntades sig bli belönade för detta men ersättningarna för detta uteblev och kom att lägga grunden till ett utbrett missnöje med Kamakurastyret.
Shogunatet relativt svagt. Efter Mongolinvasionerna stärkte samurajklassen sin ställning men shogunatet förlorade i popularitet. Kejsaren Godaigo försökte återta makten och lyckades tillslut år 1333. Kejsarens återupprättade ställning kom dock att bli kortvarig och redan 1336 endast tre år efter kejsarens seger som markerade slutet på Kamakuraperioden tvingades han av Ashikaga Takauji att fly till Yoshino.
Ashikaga bakufu (1338-1573), Muromachiperioden
1338 inrättas Ashikaga som shogun och grundade vad som skulle komma att kallas Ashikagaperioden eller Muromachiperioden. Shogun flyttade nu från Kamakura till Kyoto. Tanken var bl a att man skulle ha lättare att kontrollera vad kejsaren skulle tänkas ha för sig.
Ashikaga bakufu kom att bli starkare än Kamakura men kom också att stå under mer eller mindre stark influens från hovadeln. Den styrande krigarklassen kom att lägga sig till med många av hovadelns värderingar och vanor vilket satte sin prägel på konst och kulturliv liksom på politik och administration. Detta bidrog också att bakufus självständighet och maktställning gradvis försvagades framför allt till fördel för andra mäktiga länsherrar.
Momoyamaperioden (1573-1600)
1500 talet kom att präglas av inbördeskrig och 1573 förlorade Ashikagashogunerna sin maktställning. Makten kom att övertas av färgstarka ledare, i tur och ordning av Oda Nobunaga, Toyotomi Hideyoshi och till sist Ieyasu Tokugawa. Den sistnämnde kom att grunda Tokugawa bakufu, eller Edoperioden som varade till 1868. Trots den oro som rådde under denna tid kom konstformer som teceremonin att utvecklas och blomstra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar